Mira - en huligan i änglaförpackning!

Oj, vad slarvig jag har varit med uppdaterandet..skäms på mig! Nu får jag skärpa mig :-)
Mira har varit hängig de senaste dagarna, det där sörens tandbytet är inte att leka med. Trött, grinig och vill inte så mycket. Hon har nog väldigt ont i lilla munnen, stackarn! Så hon har fått ta och får ta det lugnt nu tills det värsta går över.

I tisdags var vi i alla fall på kursen och hon skötte sig så fint så fint. Alla valparna är imponerande duktiga i denna kursen! Då en av instruktörerna var sjuk hade en annan hoppat in, en "skyddskille" som verkar väldigt väldigt duktig. Han kom med många bra tips till oss alla, men mest värmde det när han sa att det är sällan man ser så "bra" småhundar som Mira! Han berömde hennes många egna initiativ till kontakt och sa att jag har en fin grund att bygga vidare på, och det var naturligtvis himla roligt att höra från någon objektiv :-)

Myggorna verkar ha gett upp för detta året och det var vi nog alla väldigt glada för! Istället for det fladdermöss mitt framför näsan på oss..men de sticks i alla fall inte ;-)

Nu har jag anmält fröken till den första utställningen, det blir en valputställning i Hässleholm den 16/10 när vi ändå är nere i Skåne. Spännande värre! Med tanke på att mina hundars utställningsdebuter har blivit minst sagt galna så är jag lite smått nervös...hoppas att Mira kan bryta den trenden ;-)
Milton, min Collie, ställdes ut första gången som 5 månaders valp på Collie-SM. Med andra ord var där mååånga hundar anmälda och mycket Colliefolk. Det första som hände när vi hade klivit ur bilen var att han tog sig ur sitt halsband och började ösa runt alldeles överlycklig bland alla hundar och folk, och hälsade lite här och lite där, med mig gapandes och pionröd i ansiktet efter sig. Vi skulle möta upp hans pappas ägare där och jag kan väl säga som såhär, att vi behövde inte leta efter varandra ;-) En överlycklig slyngel som lyckades dra till sig de flestas uppmärksamhet, ja vi syntes och märktes nog ganska bra. Milton var väldigt intensiv som valp så det tog lite tid att få ordning på honom, och som ni kanske förstår hade det inte skett vid detta laget.
Till slut fick jag i alla fall fatt i honom, kopplade honom och hälsade på hans pappas ägare såfort jag återfått min normala ansiktsfärg. "Ingen brist på livsglädje i alla fall" sades det..nej, det får jag väl hålla med om ;-) Dessvärre var inte pinsamheterna över där. När det väl var dags att äntra ringen och vi skulle ställa upp våra hundar skulle jag justera utställningskopplet och dra in det så att han inte kunde slinka ur. Men det gick inte som jag tänkte mig..Han såg sin chans och tog den, blixtsnabbt. Japp, så var han lös igen...Denna gången passade han på att bjuda upp konkurrenterna i ringen till lek, något som inte riktigt uppskattades lika mycket av deras ägare som av valparna själva. Dags att skämmas igen men med lite hjälp fick jag fatt i honom relativt snabbt och sedan skötte han sig någorlunda. Men domaren, som tydligen inte var av den humoristiska typen, hade inget överseende med Miltons lilla äventyr och tog sig knappt tid alls att ens bedöma honom. Nåväl...inte den mest lyckade debuten, kan man väl säga, men definitivt Milton i ett nötskal ;-) Lyckligtvis lärde han sig så småningom att leva ut sin livsglädje på mer dämpade sätt och att ha hörseln påslagen alltid *s*

Några bilder har jag dessvärre inte att bjuda på idag då kameran är på vift, men jag ska börja pyssla med den riktiga hemsidan på allvar nu och då finns ju allt lite mer tillgängligt på ett lättare sätt sen.

Nu är det dags för lite matlagning!